Scenen och formen - del 1

Hej BOBare, idag är det nästan nio grader ute. Rena rama boulevädret!

Det är nu som sommarsäsongen börjar och säg den BOBare som inte vill vinna sina matcher? Boule är en utomhussport, som nästan har blivit en inomhussport.  För att känna att man utvecklas i sitt spel behöver man träna och träna själv. Att träna själv uppfattas som dödligt tråkigt och att det inte ger något. Men där har du fel. 

Det är bara formen som gör det tråkigt. Ja men, lyssna på det här, att stå själv och kasta bouleklot mot en träkula i stekande sol, eller i hällande regn. Det ger knappast mersmak, lust till egen träning. Där är då är mitt råd att inte gå ut och träna själv. Inte under sådana omständigheter. Men annars kan du träna i nästan alla sorts väder.

Ge träningen 15- 20 minuter och gå in innan det känns tradigt. Man ska träna, då måste man skapa scenen och formen för sin träning, annars blir den aldrig av. I stället blir det matcher mot kompisarna. Så efter matcherna mot kompisarna så har du en seger och två förluster. Där och då är tankarna fyllda med funderingar om varför jag inte träffade med mina skott eller la bra idag. 

För ibland blir det bra och till och med riktigt bra. När det blir bra beror det oftast på att omständigheterna gjorde att det blev bra. Du mådde bra, du fick spela ihop med någon du kom bra överens med. Vädret var bra, till och med det. Men om du tänker efter, har du kontroll över ditt spel? Att du verkligen kände att allt det du gjorde blev så som du hade tänkt dig?

Det är den känslan som är magisk i boulespelandet, känslan att det är du som har kommandot i ditt spel. Då är man inte beroende av sin medspelare, eller lagkamrater. Ditt kunnande eller boule-kompetens är så pass utvecklad att du slår de flesta lag du spelar mot. Den känslan är magisk. Och du blir så inspirerande att du drar med dina medspelare till att förbättra sitt spel. 

I ett läge var jag själv och skulle spela en dubbelmatch, hade ingen medspelare men chansade på att ta med min granne. Jag visste att han hade spelat lite tidigare. Vi skulle möta två riktigt bra boulespelare som låg överst i sin serie. Jag visste att jag måste ta kommandot över matchen direkt och dirigera min lagkamrat in i minsta detalj. Allt han gjorde var fantastiskt sa jag, det fanns inget som han gjorde som var dåligt. Och ”baske” mig, jag har aldrig sett honom spela så bra som vid det tillfället. Vi vann givetvis, inte med klara siffor men en klar seger. 

Efter matchen kom båda motståndarna fram och nästintill hurrade för den insats som de hade sett oss göra. De visste att grannen inte spelade boule. 

Ännu ett magiskt tillfälle. För att få uppleva det måste du träna själv och ta tag i de delar i din boule som du anser att du borde bli bättre i.

Den här serien ska börja med Scenen och formen.